wednesday

sov väldigt dåligt hela natten kändes det som, vaknade från och till och låg och vände och vred på mig...
men till slut var det i alla fall dags att vakna ville gärnasova längre så låg kvar en stund dom andra var redan uppe och grejade.. efter ett tag gick jag upp och till köket min bror hade lagat risgrynsgröt.. så vi åt det senoch mackor och sådär, tittade lite på tv under tiden också men innan det hade tydligen mamma ringt och dom här uppe på sjukhuset tyckte att vi skulle komma upp så ja det var bara att ringa hem till mimmi och jesper och be dom ta med lite kläder mm, ja lite sådana saker som kunde vara bra att ha med sig helt enkelt.. 
Nånstans ringde mamma eller nån igen, kommer inte ihåg om det var till oss eller dom hemma eller båda kanske helt  enkelt, och sa att det var väldigt kritiskt nu och dom visste inte om det skulle gå och migge skulle klara sig för tror hon fått nån mer blödning då som dom försökte få ordning på.
Ganska snart efter frukosten blev det då att knalla ner mot cissis föräldrars firma och låna deras stora bil så vi alla fick plats och packning osv..


Efter det bar det av några hundra meter kanske för att vänta och plocka upp mimmi och jesper som blivit skjutsade till staden av våran farbror. Efter det åkte vi vidare till krokek, hem till min bror och cissi så att dom skulle kunna packa med sig lite saker, under tiden dom gjorde det flyttade jesper och mimmi om lite i bilen och jag skalade och skar äppelbitar somvi skulle ha med oss till casper :).
Till slut bar det i alla fall av, är väl inte så mycket spännande att berätta från resan tog välkanske 1-1,5 timme att åka från norrköping. Såg3 kornhjortar som stod och glodde på ett gärde eller ja, vid en skogsglänta kan man väl säga... sedan efter en stund kom vi fram till sillekrog så där stannade vi och köpte lite korv tittade luften i däcken och lite sådär,åkte sedan vidare.
Vi kom väl fram till ronald mcdonaldhuset vid 12.30 tror jag, pappa kom och mötte oss och hämtade parkeringslapp och sedan gick vi till sjukhuset. När vi varit här förut för migge ska ta prover för sin leversjukdom och så brukar vi åka från vån 4 där vi kom in nu till vån 7 till ena barnavdelning men den här gången gick vi bara rakt in och förbi hissarna för iva (intensivvårdsavdelningen) ligger i stort sett direkt innanför dörren, vi gick och satte oss i anhörigrummet som finns där bredvid så länge. Där möttes vi av mamma, emelie och martin. emelie och martin väldigt snygga i dom kläderna  dom fått låna :P dom var väl kanske lite förstora och martin gick och drog i byxorna hela tiden.  Sedan har jag lite svårt att minnas vad som hände efter det men vi fick väl berättat lite för oss vad som hänt och efter en stund fick vi, om vi ville gå in till henne. Jag kommer inte ens ihåg vem mer som var där inne samtidigt som jag förutom sköterskor osv. Jag tyckte det var rätt jobbigt kanske lite obehagligt till och med när vi kom in där har förmig tårarna började rinna ännu en gång.  Hon hade svullnat upp ganska rejält i ansiktet av all vätska hon fått och den kunde ju inte komma ut nånstans så då hade det blivit så att som sagt svullnat upp istället. Man såg ju och visste att det var migge som låg där i sängen men på nåt sätt kändes det inte så ändå.  Hon hade också mycket slangar och rör osv in i munnen näsan och halsen. fick även hjälp att andas av en respirator...
Efter det blev det väl mest att sitta inne i anhörigrummet och vänta. Har för mig att vi var nere i flemingsbergs centrat en kort stund och handlade litegrann... Mer väntan lite tv tittande osv... 
Nej, tror jag hoppar över att skriva mer om det för jag kommer inte alls ihåg vad vi gjorde efter det.
Senare framåt kvällen gick brorsan, hans fru och son tillsammans med emelie och jesper bort till Ronald McDonald huset för dom hade fått ett rum där över natten och vi andra blev kvar i anhörigrummet och sov där.


Men först innan vi gick och lade oss var Martin och jag "ute" och gick. Vi strövade runt längs sjukhusets korridorer, var borta vid det andra lilla rummet vi fått på vån. 6 och tittade hur det såg ut, sedan startade vi vår vandring på vån. 8 och gick hela korridoren ner på ena sidan tog hissen en våning ner och gick likadant på den. När vi kom till vån. 6 igen ringe mamma och sa att vi kunde ju ta med en madrass därifrån om vi alla ville sova där nere så det gjorde vi. Martin gick och bar på den där madrassen genom varje korridor och våning som var kvar.. ja vi kunde åkt direkt ner och lämnat den på fyran men det var ju han själv som sagt att vi skulle gå hela vägen så som vi sedan gjorde så ja, då fick han ju göra det med :P..  På vån. 5 träffade vi på en vakt som undrade vart vi var på väg med madrassen och ja, det kan man ju förstå, två ungdomar, en kille och en tjej, som går runt mitt i natten och bär på en madrass på ett sjukhus haha... martin och jag skojade sen med varandra på vägen bort och sa att ne men vi har precis flyttat ihop och har inga möbler hemma så vi tänkte stjäla en madrass... spela lite anhöriga och gå runt och ta saker :P..
Höll på att tappa bort oss men sedan märkte vi att vi var i fel korridor och gick så vi fick gå tvärs över sjukhuset så kom vi rätt och till slut var vi tillbaka :P.. tittade lite på tv och sedan gick vi och lade oss och sov...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0