Strawberry Margarita
Till 1 drink
Krossad is
Saft av ½ citron
4 Jordgubbar
4cl Tequila
2cl Apelsinlikör
Jordgubbssaft
Strösocker
½ Jordgubbe
Färsk mynta
Mixa krossad is, pressad citron, jordgubbar, tequila och likör.
Doppa glasets kant i jordgubbssaften och därefter i sockret.
Häll upp drinken i glaset.
Garnera med jordgubbe och mynta.
Sedan är det bara att drinka och njuta :)
(Hittade nåra bra bilder på drinken,på google, så jag lägger upp dom.)
Denna va nog den coolaste tror ja :P... men de är en tattoo.. assnygg :P
Krossad is
Saft av ½ citron
4 Jordgubbar
4cl Tequila
2cl Apelsinlikör
Jordgubbssaft
Strösocker
½ Jordgubbe
Färsk mynta
Mixa krossad is, pressad citron, jordgubbar, tequila och likör.
Doppa glasets kant i jordgubbssaften och därefter i sockret.
Häll upp drinken i glaset.
Garnera med jordgubbe och mynta.
Sedan är det bara att drinka och njuta :)
(Hittade nåra bra bilder på drinken,på google, så jag lägger upp dom.)
Denna va nog den coolaste tror ja :P... men de är en tattoo.. assnygg :P
Historia
Hoppas det inte blir för mkt för er att läsa.. det mesta (jag tycker allt) är riktigt intressant :D
Drinkar
Från innerstädernas källarbarer och de stora hotellens lobbybarer till de soldränkta strandbarerna i världens alla tropiska paradis spännvidden är stor, och det finns inte två barer som är identiskt lika. Och ändå tjänar dom samma syfte: att erbjuda en välkomnande miljö där gästerna kan njuta av en förfriskning. Men var och när tog barkulturen sin början?
Ursprunget till dagens typiskt urbana drinkbar går tillbaka till den amerikanska jazzåldern, som ironiskt nog var en period då det var förbjudet med såväl tillverkning som försäljning och konsumtion av alkohol, under förbudstiden. Den här perioden anses allmänt som cocktailkulturens tillkomsttid. Även om många av de klassiska drinkarna hade uppfunnits långt dessförinnan.
Tidiga klassiker
Några populära klassiker skapades långt innan uttrycket cocktail myntades. Till dessa tidigare blandningar hör Manhattan, som enligt samstämmiga uppgifter uppfanns på Manhattan Club omkring 1874 på önskemål av Winston Churchills amerikanska moder, Lady Randolph Churchill. Cuba Libre (som ordagrant betyder det fria Cuba ) skapades vid spansk-amerikanska kriget 1886, efter att Coca Cola uppfunnits.
Martini, i den form vi känner den idag, blandades för första gången vid förra sekelskiftet. Det finns många som gör anspråk på att ha uppfunnit den. Den legendariske professorn Jerry Thomas döpte om sin Gin Cocktail till Martinez redan 1887, och det är sannolikt den som är martinins urmoder. Så trots att man börjat blanda drinkar på 1800-talet var det först under förbudstiden som termen cocktail blev vanlig.
Cock´s tail eller Cock´s ale?
Själva ordet cocktail är höljt I dunkel, och det existerar en rad skrönor och förslag till förklaringar. Vissa säger att det blev en kod i förbudstidens lönnkrogar, en kod för en stark dryck, andra säger att termen kommer från den påfågelsfjäder som användes för att dekorera drinkar under det tidiga 1920-talet. Men det kan också komma av Cock´s ale (tuppöl), en dryck som var populär vid kolonialtidens tuppfäktningar. Då hängde man en påse fylld med kokt kyckling, russin, muskotnöt och farinsocker i ett fat öl (ale) som fick stå och jäsa i nio dagar. Det är omöjligt att säkert fastställa ursprunget till den här termen, men det är en i dag allmänt accepterad term för att beteckna blandade drycker med alkohol. Alkoholfria cocktails och drinkar kallas ibland mocktails (låtsascocktails, av eng. mock = narras, låtsas).
<--- Orginal Cocktail
Förbudstiden
Amerikanerna, som var trötta på den idiotiska torkan, som förbudet kom att kallas, inrättade en svart marknad med lönnkrogar, vilka kallades speakeasies.
Eftersom tillverkningen av alkohol, liksom konsumtionen, var olaglig under den här perioden, var spriten övervägande hembränd och därför av mycket dålig kvalitet. Hooch, Moonshine och Bath-tub Gin blev vanliga uttryck. Det var den råa spriten som ledde till att man började blanda, snarare för att maskera smaken än för att skapa nya drinkar.
Lönnkrogarna drevs ofta av framstående personer inom den organiserade brottsligheten, de var luxuöst inredda och frekventerades av samhällets mest välbärgade, liksom av poliser och domare vars tystnad köptes med drinkar, flickor och dollar.
Barkulturens framväxt
Förbudstiden var en viktig historisk period som skulle visa sig bli en katalysator för barkulturens globalisering. Amerikaner började resa över Atlanten för att öppna barer i glamorösa städer som London, Paris, Rom, Venedig och Madrid. I bagaget hade de med sig lusten att blanda drinkar, men nu fick de också tillgång till kommersiellt framställda spritsorter och likörer av hög kvalitet. Bartendrarna började uppfinna och skapa drinkar som liknar dem vi hittar i dagens barer. Det började dyka upp namn som Bloody Mary (skapad i Harry´s i Paris) Bellini (skapad i Harry´s i Venedig inget sambans med den förra) och White Lady (American Bar, Savoy). Det utbröt en kreativitet man aldrig förut upplevt bakom europeiska bardiskar. 1930 publicerade Harry Craddock, chefbartender i American Bar i Savoy Hotel, första utgåvan av Savoy Cocktail Book en härlig samling samtida drinkar, med illustrationer i jugendstil. Harrys bok standardiserade många recept, vilket ledde till en samordning inom branschen. Barkulturen växte allt eftersom entreprenörerna insåg vilken potential den krävande drinken hade.
Depressionen
Fortfarande flera år efter att alkoholförbudet i USA upphävts och under hela depressionen låg barverksamheten lågt. Alkohol sågs som en onödig lyx, något för de rika, berömda och mäktiga. 1933 tog torkan slut, då den amerikanska regeringen insåg vilka stora inkomster som inte beskattades och beslöt vara med på ett hörn. Man satte igång en omfattande upprensningsaktion av den illegala barmiljön över hela USA, kulturen trängdes ständigt längre bort. Asien och Australien blev nya centra för den internationella barflugan.
Sol, förlustelser och rom
Strandbarkonceptet började i USA:s sydöstra stater kort tid efter att förbudstiden tog slut och det skuttade snabbt över till Västindien där semesterfirarna satte sprätt på sina surt förvärvade dollar i den sagolika miljön under alla årstider. Många av de västindiska öarna var fortfarande koloniserade av västeuropeiska stater och fick stora penningtillskott från moderländerna för att bygga upp lyxiga semesteranläggningar.
Till dessa anläggningar rekryterades personal från lokalbefolkningen och man använde sig av regionala produkter och spritsorter för att ge miljön en autentisk lokal prägel. Rom har alltid varit synonymt med strandbarer romdrinkar som Piña Colada och Zombie kännetecknar den avslappnade, bekymmersfria tillvaron som förknippas med ölivet. Detta har nu överförts till världens mest exotiska och avlägsna stränder.
Seychellerna, Maldiverna, Mauritius, Hawaii alla uppvisar de samma härliga blandning av blå himmel, hav, sol, rom och förlustelser...
De senaste trenderna
Under 1980-talet föredrog man diskreta vinbarer framför drinkar, till dess Tom Cruise medverkade i kassasuccén Cocktail, som populariserade ett helt nytt sätt att blanda drinkar - flair. Flair kan sägas vara en hybrid mellan gedigen yrkesskicklighet bakom bardisken och rena cirkuskonster.
Det gjorde det etablerade drinkblandandet till något av teaterföreställning och var populärt under 1990-talet i storstäderna. Nu uppfattas det dock som passé exhibitionism snarare än som god underhållning.Något annat som hjälpte till att återuppliva cocktailindustrin var när Dale de Groff, chefbartender i Rainbow Room i New York, uppfann drinken Cosmopolitan. Cosmopolitan var den första neo-tinin, drinkar som liknar den klassiska martinin inte i smaken, utan pga. Glaset de serveras i. Många anser at det här är alldeles fel, men nuförtiden blandas och serveras oräkneliga nya martinis i barer världen över, många av dem uppkallas efter barer där de skapades.
<--- Dale de Groff
Drinkar
Från innerstädernas källarbarer och de stora hotellens lobbybarer till de soldränkta strandbarerna i världens alla tropiska paradis spännvidden är stor, och det finns inte två barer som är identiskt lika. Och ändå tjänar dom samma syfte: att erbjuda en välkomnande miljö där gästerna kan njuta av en förfriskning. Men var och när tog barkulturen sin början?
Ursprunget till dagens typiskt urbana drinkbar går tillbaka till den amerikanska jazzåldern, som ironiskt nog var en period då det var förbjudet med såväl tillverkning som försäljning och konsumtion av alkohol, under förbudstiden. Den här perioden anses allmänt som cocktailkulturens tillkomsttid. Även om många av de klassiska drinkarna hade uppfunnits långt dessförinnan.
Tidiga klassiker
Några populära klassiker skapades långt innan uttrycket cocktail myntades. Till dessa tidigare blandningar hör Manhattan, som enligt samstämmiga uppgifter uppfanns på Manhattan Club omkring 1874 på önskemål av Winston Churchills amerikanska moder, Lady Randolph Churchill. Cuba Libre (som ordagrant betyder det fria Cuba ) skapades vid spansk-amerikanska kriget 1886, efter att Coca Cola uppfunnits.
Martini, i den form vi känner den idag, blandades för första gången vid förra sekelskiftet. Det finns många som gör anspråk på att ha uppfunnit den. Den legendariske professorn Jerry Thomas döpte om sin Gin Cocktail till Martinez redan 1887, och det är sannolikt den som är martinins urmoder. Så trots att man börjat blanda drinkar på 1800-talet var det först under förbudstiden som termen cocktail blev vanlig.
Cock´s tail eller Cock´s ale?
Själva ordet cocktail är höljt I dunkel, och det existerar en rad skrönor och förslag till förklaringar. Vissa säger att det blev en kod i förbudstidens lönnkrogar, en kod för en stark dryck, andra säger att termen kommer från den påfågelsfjäder som användes för att dekorera drinkar under det tidiga 1920-talet. Men det kan också komma av Cock´s ale (tuppöl), en dryck som var populär vid kolonialtidens tuppfäktningar. Då hängde man en påse fylld med kokt kyckling, russin, muskotnöt och farinsocker i ett fat öl (ale) som fick stå och jäsa i nio dagar. Det är omöjligt att säkert fastställa ursprunget till den här termen, men det är en i dag allmänt accepterad term för att beteckna blandade drycker med alkohol. Alkoholfria cocktails och drinkar kallas ibland mocktails (låtsascocktails, av eng. mock = narras, låtsas).
<--- Orginal CocktailFörbudstiden
Amerikanerna, som var trötta på den idiotiska torkan, som förbudet kom att kallas, inrättade en svart marknad med lönnkrogar, vilka kallades speakeasies.
Eftersom tillverkningen av alkohol, liksom konsumtionen, var olaglig under den här perioden, var spriten övervägande hembränd och därför av mycket dålig kvalitet. Hooch, Moonshine och Bath-tub Gin blev vanliga uttryck. Det var den råa spriten som ledde till att man började blanda, snarare för att maskera smaken än för att skapa nya drinkar.
Lönnkrogarna drevs ofta av framstående personer inom den organiserade brottsligheten, de var luxuöst inredda och frekventerades av samhällets mest välbärgade, liksom av poliser och domare vars tystnad köptes med drinkar, flickor och dollar.
Barkulturens framväxt
Förbudstiden var en viktig historisk period som skulle visa sig bli en katalysator för barkulturens globalisering. Amerikaner började resa över Atlanten för att öppna barer i glamorösa städer som London, Paris, Rom, Venedig och Madrid. I bagaget hade de med sig lusten att blanda drinkar, men nu fick de också tillgång till kommersiellt framställda spritsorter och likörer av hög kvalitet. Bartendrarna började uppfinna och skapa drinkar som liknar dem vi hittar i dagens barer. Det började dyka upp namn som Bloody Mary (skapad i Harry´s i Paris) Bellini (skapad i Harry´s i Venedig inget sambans med den förra) och White Lady (American Bar, Savoy). Det utbröt en kreativitet man aldrig förut upplevt bakom europeiska bardiskar. 1930 publicerade Harry Craddock, chefbartender i American Bar i Savoy Hotel, första utgåvan av Savoy Cocktail Book en härlig samling samtida drinkar, med illustrationer i jugendstil. Harrys bok standardiserade många recept, vilket ledde till en samordning inom branschen. Barkulturen växte allt eftersom entreprenörerna insåg vilken potential den krävande drinken hade.
Depressionen
Fortfarande flera år efter att alkoholförbudet i USA upphävts och under hela depressionen låg barverksamheten lågt. Alkohol sågs som en onödig lyx, något för de rika, berömda och mäktiga. 1933 tog torkan slut, då den amerikanska regeringen insåg vilka stora inkomster som inte beskattades och beslöt vara med på ett hörn. Man satte igång en omfattande upprensningsaktion av den illegala barmiljön över hela USA, kulturen trängdes ständigt längre bort. Asien och Australien blev nya centra för den internationella barflugan.
Sol, förlustelser och rom
Strandbarkonceptet började i USA:s sydöstra stater kort tid efter att förbudstiden tog slut och det skuttade snabbt över till Västindien där semesterfirarna satte sprätt på sina surt förvärvade dollar i den sagolika miljön under alla årstider. Många av de västindiska öarna var fortfarande koloniserade av västeuropeiska stater och fick stora penningtillskott från moderländerna för att bygga upp lyxiga semesteranläggningar.
Till dessa anläggningar rekryterades personal från lokalbefolkningen och man använde sig av regionala produkter och spritsorter för att ge miljön en autentisk lokal prägel. Rom har alltid varit synonymt med strandbarer romdrinkar som Piña Colada och Zombie kännetecknar den avslappnade, bekymmersfria tillvaron som förknippas med ölivet. Detta har nu överförts till världens mest exotiska och avlägsna stränder.
Seychellerna, Maldiverna, Mauritius, Hawaii alla uppvisar de samma härliga blandning av blå himmel, hav, sol, rom och förlustelser...
De senaste trenderna
Under 1980-talet föredrog man diskreta vinbarer framför drinkar, till dess Tom Cruise medverkade i kassasuccén Cocktail, som populariserade ett helt nytt sätt att blanda drinkar - flair. Flair kan sägas vara en hybrid mellan gedigen yrkesskicklighet bakom bardisken och rena cirkuskonster.
Det gjorde det etablerade drinkblandandet till något av teaterföreställning och var populärt under 1990-talet i storstäderna. Nu uppfattas det dock som passé exhibitionism snarare än som god underhållning.Något annat som hjälpte till att återuppliva cocktailindustrin var när Dale de Groff, chefbartender i Rainbow Room i New York, uppfann drinken Cosmopolitan. Cosmopolitan var den första neo-tinin, drinkar som liknar den klassiska martinin inte i smaken, utan pga. Glaset de serveras i. Många anser at det här är alldeles fel, men nuförtiden blandas och serveras oräkneliga nya martinis i barer världen över, många av dem uppkallas efter barer där de skapades.
<--- Dale de Groff